Inscription incised on a dark stone stele found standing just inside the western gate of the Paśupati temple. Saṃvat 157.

<1>1oṃ Verse 1. (metre: sragdharā)
try-akṣas trayy-avyayātmā tri-samaya-sadṛṣas tri-pratītas tri-lokī-
trātā tretādi-hetus tri-guṇamayatayā try-ādibhir vvarṇṇito [+']lam|
tri-sroto-dhauta-mūrddhā tri-pura-jid ajito nirvvibandha-tri-varggo
yasyo[ttuṅga]-
<2>2s tri-śūlas tridaśapati-nutas try [-⏑-](?troṭano naḥ)||
Verse 2. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājad-rāvaṇa-mūrdha-paṅkti-śikhara-vyāsakta-cūḍāmaṇi-
śreṇī-saṅgati-niścalātmakatayā laṅkām punānāḥ purīṃ|
[--] dvandhya-parākramā [⏑⏑]
<3>3[⏑---⏑-] saṅgatāḥ
śrī-bāṇāsura-śekharāḥ paśupateḥ pādāṇavaḥ pāntu vaḥ||
Verse 3. (metre: sragdharā)
sūryād brahma-prapautrān manur atha bhagavāñ janma lebhe tato bhūd
ikṣvākuś cakravarttī nṛpatir api tataḥ śrī-vikukṣir babhūva|
<4>4jātas tasmāt kakutsthaḥ pṛthur iti vidito bhūmipaḥ sārvva-bhaumo
bhūto [+']smād viṣvagaśvaḥ prabala-nija-bala-vyāpta-viśvāntarālaḥ||
Verse 4. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājāṣṭottara-viṅṣati-kṣiti-bhujas tasmād vyatītya kramāt
sambhūtaḥ sagaraḥ patiḥ [⏑]
<5>5[⏑⏑--] sāgarāyāḥ kṣiteḥ|
jāto [+']smād asamañjaso narapatis tasmād abhūd aṅśumān
sa śrīmantam ajījanan nara-varo bhūpan dilīpāhvayaṃ||
Verse 5. (metre: śārdūlavikrīḍita)
bheje janma tato bhagīratha iti khyāto nṛpo trāntare
bhū-pālā [⏑⏑-⏑]
<6>6[-⏑⏑] raghur jāto raghor apy ajaḥ|
śrīmat-tuṅgarathas tato daśarathaḥ putraiś ca pautrais samaṃ
rājño [+']ṣṭāv aparān vihāya parataḥ śrīmān abhūl licchaviḥ||
Verse 6. (metre: śārdūlavikrīḍita)
asty eva kṣiti-maṇḍalaika-tilako loka-pratīto mahā
[---]
<7>7[⏑⏑-] prabhāva-mahatām mānyaḥ surāṇām api|
svacchaṃ licchavi-nāma bibhrad aparo vaṃśaḥ pravṛttodayaḥ
śrī-maccandra-kalā-kalāpa-dhavalo gaṅgā-pravāhopamaḥ||
Verse 7. (metre: śārdūlavikrīḍita)
tasmāl licchavitaḥ pareṇa nṛpatīn hitvā pa -
<8>8[--⏑] raṃ
śrīmān puṣpaśarākṛtiḥ kṣiti-patir jjātaḥ supuṣpas tataḥ|
sārdham bhūpatibhis tribhiḥ kṣiti-bhṛtāṃ tyaktvāntare viṅśatiṃ
khyātaḥ śrī-jayadeva-nāma-nṛpatiḥ prādur-babhūvāparaḥ||
Verse 8. (metre: vasantatilaka)
ekādaśa kṣiti-
<9>9patīñ ca parañ ca bhūpaṃ
hitvāntare vijayino jayadeva-nāmnaḥ|
śrīmān babhūva vṛṣadeva iti pratīto
rājottamaḥ sugata-śāsana-pakṣapātī||
Verse 9. (metre: upajāti)
abhūt tataḥ śaṅkaradeva-nāmā
śrīdharmmadevo [+']py udapādi tasmāt|
<10>10śrī-mānadevo nṛpatis tato bhūt
tato mahīdeva iti prasiddhaḥ||
Verse 10. (metre: anuṣṭubh)
vasanta iva lokasya
kāntaḥ śāntāri-vigrahaḥ|
āsīd vasantadevo [+']smād
dānta-sāmanta-vanditaḥ
Verse 11. (metre: vasantatilaka)
asyāntare [+']py udayadeva iti kṣitīśāj
jātas trayo-
<11>11daśa itaś ca narendradevaḥ|
mānonnato nata-samasta-narendra-mauli-
mālā-rajo-nikara-pāṃśula-pāda-pīṭhaḥ||
Verse 12. (metre: śārdūlavikrīḍita)
dātā sad-draviṇasya bhūri-vibhavo jetā dviṣat-saṃhateḥ
karttā bāndhava-toṣaṇasya
<12>12[⏑⏑] vat pātā prajānām alaṃ|
harttā saṃśrita-sādhu-vargga-vipadāṃ satyasya vaktā tato
jātaḥ śrī-śivadeva ity abhimato lokasya bharttā bhuvaḥ||
Verse 13. (metre: śārdūlavikrīḍita)
devī vāhuvalāḍhya maukhari-kulā śrī-varmma -
<13>13cūḍāmaṇi-
khyāti-hrepita-vairi-bhūpati-gaṇa-śrī-bhogavarmodbhavā|
dauhitrī magadhādhipasya mahataḥ śry-āditya-senasya yā
vyūḍhā śrīr iva tena sā kṣiti-bhujā śrī-vatsadevy ādarāt||
Verse 14. (metre: śārdūlavikrīḍita)
<14>14tasmād bhūmi-bhujo [+']py ajāyata jitārāter ajayyaḥ parai
rājā śrī-jayadeva ity avagataḥ śrī-vatsadevy-ātmajaḥ|
tyāgī māna-dhano viśāla-nayanaḥ saujanya-ratnākaro
vidvān [-⏑] cirāśrayo
<15>15guṇavatāṃ pīnoru-vakṣaḥ-sthalaḥ||
Verse 15. (metre: śārdūlavikrīḍita)
mādyad-danti-samūha-danta-musala-kṣuṇṇāri-bhū-bhṛc-chiro
gauḍoḍrādika-liṅga-kośala-pati-śrī-harṣadevātmajā|
devī rājyamatī kulocita-guṇair yuktā prabhūtā
<16>16kulair
yenoḍhā bhagadatta-rāja-kula-jā lakṣmīr iva kṣmābhujā||
Verse 16. (metre: vasantatilaka)
aṅga-śriyā parigato jita-kāma-rūpaḥ
kāñcī-guṇāḍhya-vanitābhir upāsyamānaḥ|
kurvvan surāṣṭra-paripālana-kārya-cintām
yaḥ sārvva-
<17>17bhauma-caritaṃ prakaṭī-karoti||
Verse 17. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājyaṃ prājya-sukhorjjita-dvija-jana-pratyarppitājyāhuti-
jyotirjjāta-śikhā-vijṛmbhana-jitāśeṣa-prajāpad-rujaṃ|
vibhrat-kaṇṭaka-varjjitan nija-bhujāvaṣṭambha-visphūrjjitaṃ
<18>18śūratvāt paracakrakāma iti yo nāmnāpareṇānvitaḥ||
Verse 18. (metre: anuṣṭubh)
sa śrīmāñ jayadevākhyo
viśuddha-vṛhad-anvayaḥ|
labdha-pratāpaḥ samprāpta-
vahu-puṇya-samuccayaḥ||
Verse 19. (metre: sragdharā)
mūrttīr aṣṭābhir aṣṭau mahayitum atulaiḥ
<19>19svair ddalair aṣṭa-mūrtteḥ
pātālād utthitaṃ kiṃ kamalam abhinavaṃ padmanābhasya nābheḥ|
devasyāsyāsanāyopagatam iha caturvvaktra-sādṛśya-mohād
vistīrṇṇaṃ viṣṭaraṃ kiṃ pravikasita-sitāmbhojam ambhojayoneḥ||
Verse 20. (metre: sragdharā)
kīrṇṇā kim bhūtir eṣā sapadi paśupater nṛtyato [+']tra prakāmaṃ
maulīndoḥ kim mayūkhāḥ śaradam abhinavāṃ prāpya śobhām upetāḥ|
bhaktyā kailāsa-śailād dhima-nicaya-rucaḥ sānavaḥ kiṃ
<21>21sametā
dugdhābdher āgataḥ kiṃ gala-gara-sahaja-prīti-pīyūṣa-rāśiḥ|| rājñaḥ||
Verse 21. (metre: śārdūlavikrīḍita)
devaṃ vanditum udyato dyutimato vidyotamāna-dyutiḥ
kiṃ jyotsnādhavalā phaṇāvalir iyam śeṣasya sandṛśyate|
<22>22antar-dūra-rasātalāśrita-gater ddeva-prabhāva-śriyā[+ḥ]
kiṃ kṣīra-snapanaṃ vidhātum uditāḥ kṣīrārṇṇavasyormmayaḥ
Verse 22. (metre: sragdharā)
viṣṇoḥ pātāla-mūle phaṇipati-śayanākrānti-līlā-sukha-sthād
ājñāṃ prāpyotpa -
<23>23tantyās tripura-vijayino bhaktito [+']bhyarccanāya|
lakṣmyāḥ saṃlakṣyate prāk-kara-tala-kalitotphulla-līlā-sarojaṃ
kiṃ vetītthaṃ vitarkkāspadam atiruciraṃ mugdha-siddhāṅganānāṃ||
Verse 23. (metre: sragdharā)
nālīnālīkam etan na khalu samudito rājato
<24>24rājato [+']haṃ
padmāpadmāsanābje katham anuharato mānavā mānavābhe|
pṛthvyāṃ pṛthvyān na mādṛg bhavati hṛta-jagan-mānase mānase vā
bhāsvān bhāsvān viśeṣaṃ janayati na hi me vāsaro vā saro vā||
Verse 24. (metre: upajāti)
itīva
<25>25cāmīkara-kesarālī
sindūra-rakta-dyuti-danta-paṅktyā|
rājīvarājīm prati jīva-loke
saundarya-darppād iva saprahāsaṃ||
Verse 25. (metre: śārdūlavikrīḍita)
eṣā bhāti kulācalaiḥ parivṛtā prāleya-saṃsarggibhir
vvedī meru-śileva kāñcanamayī deva -
<26>26sya viśrāmabhūḥ|
śubhraiḥ prānta-vikāsi-paṅkaja-dalair ity ākalayya svayaṃ
raupyaṃ padmam acīkarat paśupateḥ pūjārtham atyujjvalaṃ|| rājñaḥ||
Verse 26. (metre: śārdūlavikrīḍita)
yaṃ stauti prakaṭa-prabhāva-mahimā brahmā caturbhir mmukhair
yañ ca ślāgha -
<27>27yati praṇamya caraṇe ṣaḍbhir mukhaiḥ ṣaṇmukhaḥ|
yan tuṣṭāva daśānano [+']pi daśābhir vvaktraiḥ sphurat-kandharaḥ
sevāṃ yasya karoti vāsukir alaṃ jihvā-sahasraiḥ stuvan||
Verse 27. (metre: śārdūlavikrīḍita)
khyātyā yaḥ parameśvaro [+']pi vahate vāso
<28>28diśam maṇḍalaṃ
vyāpī sūkṣmataraś ca śaṅkaratayā jñāto [+']pi saṃhārakaḥ|
eko [+']py aṣṭatanuḥ surāsura-gurur vvīta-trapo nṛtyati
sthāṇuḥ pūjyatamo virājati guṇair evaṃ viruddhair api|| rājñaḥ||
Verse 28. (metre: śārdūlavikrīḍita)
tasyedaṃ pramathā -
<29>29dhipasya vipulaṃ brahmābja-tulyaṃ śubhaṃ
rājad-rājata-paṅkajaṃ pravitataṃ prāntaprakīrṇṇair ddalaiḥ|
pūjārtham pravidhāpya tat-paśupater yat prāpi puṇyam mayā
bhaktyā tat pratipādya mātari punaḥ saṃprāpnuyān nirvṛtiṃ||
<30>30rājñaḥ||
Verse 29. (metre: śārdūlavikrīḍita)
kiṃ śambhor upari sthitaṃ sasalilaṃ mandākinī-paṅkajaṃ
svarggodbhinna-navāṃbujekṣaṇa-dhiyā samprāptam ambhoruhaṃ|
devānāṃ kim iyaṃ śubhā sukṛtināṃ ramyā vimānāvalī
padmaṃ kiṃ karuṇākarasya karato
<31>31lokeśvarasyāgataṃ|| rājñaḥ||
Verse 30. (metre: sragdharā)
srotaḥ svarggāpagāyāḥ kim idam avataral lolakallola-ramyaṃ
kim brahmotpatti-padmaṃ tala-kamala-vara-prekṣaṇāyopayātaṃ|
samprāptañ candramauler amala-nija-śiraś-candra-bimbaṃ kim atrety
evaṃ
<32>32yad vīkṣya śaṅkāṃ vahati bhuvi jano vismayotphullanetraḥ|
Verse 31. (metre: upajāti)
śrī-vatsadevyā nṛpater jananyā
samaṃ samantāt parivāra-padmaiḥ|
raupyam harasyopari puṇḍarīkam
tad ādaraiḥ kāritam apy udāraṃ||
Verse 32. (metre: sragdharā)
puṇyaṃ putreṇa dattaṃ śaśika-ravi-malaṃ
<33>33kārayitvābjamukhyaṃ
prāptaṃ śubhraṃ śubhañ ca svayam api rajataiḥ padma-pūjāṃ vidhāya|
sarvvaṃ śrī-vatsadevī nija-kula-dhavalāñ cittavṛttin dadhānā
prādāt kalyāṇa-hetoś ciram avani-bhuje svāmine svarggatāya||
Verse 33. (metre: śārdūlavikrīḍita)
kaḥ kuryā -
<34>34t kula-jaḥ pumān nija-guṇa-ślāghām iti hrīcchayā
rājñā sat-kavināpi no viracitaṃ kāvyaṃ sva-vaṅśāśrayaṃ|
ślokān pañca vihāya sādhu-racitān prājñena rājñā svayaṃ
snehād bhū-bhuji vuddha-kīrttir akarot pūrvvām apūrvvām imām
Verse 34. (metre: śārdūlavikrīḍita)
yoga-kṣema-vidhāna-vandhura-
<35>35bhujas saṃvarddhayan vāndhavān
snihyat-putra-kalatra-bhṛtya-sahito labdha-pratāpo nṛpaḥ|
dīrghāyur nnitarān nirāmaya-vapur nnitya-pramodānvitaḥ
pṛthvīm pālayatu prakāma-vihhava-sphītānurakta-prajāṃ|| saṃvaT 100 50 9 kārttika-śukla-navamyāM
<1>1oṃ Verse 1. (metre: sragdharā)
try-akṣas trayy-avyayātmā tri-samaya-sadṛṣas tri-pratītas tri-lokī-
trātā tretādi-hetus tri-guṇamayatayā try-ādibhir vvarṇṇito [+']lam|
tri-sroto-dhauta-mūrddhā tri-pura-jid ajito nirvvibandha-tri-varggo
yasyo[ttuṅga]-
<2>2s tri-śūlas tridaśapati-nutas try [-⏑-](?troṭano naḥ)||
Verse 2. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājad-rāvaṇa-mūrdha-paṅkti-śikhara-vyāsakta-cūḍāmaṇi-
śreṇī-saṅgati-niścalātmakatayā laṅkām punānāḥ purīṃ|
[--] dvandhya-parākramā [⏑⏑]
<3>3[⏑---⏑-] saṅgatāḥ
śrī-bāṇāsura-śekharāḥ paśupateḥ pādāṇavaḥ pāntu vaḥ||
Verse 3. (metre: sragdharā)
sūryād brahma-prapautrān manur atha bhagavāñ janma lebhe tato bhūd
ikṣvākuś cakravarttī nṛpatir api tataḥ śrī-vikukṣir babhūva|
<4>4jātas tasmāt kakutsthaḥ pṛthur iti vidito bhūmipaḥ sārvva-bhaumo
bhūto [+']smād viṣvagaśvaḥ prabala-nija-bala-vyāpta-viśvāntarālaḥ||
Verse 4. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājāṣṭottara-viṅṣati-kṣiti-bhujas tasmād vyatītya kramāt
sambhūtaḥ sagaraḥ patiḥ [⏑]
<5>5[⏑⏑--] sāgarāyāḥ kṣiteḥ|
jāto [+']smād asamañjaso narapatis tasmād abhūd aṅśumān
sa śrīmantam ajījanan nara-varo bhūpan dilīpāhvayaṃ||
Verse 5. (metre: śārdūlavikrīḍita)
bheje janma tato bhagīratha iti khyāto nṛpo trāntare
bhū-pālā [⏑⏑-⏑]
<6>6[-⏑⏑] raghur jāto raghor apy ajaḥ|
śrīmat-tuṅgarathas tato daśarathaḥ putraiś ca pautrais samaṃ
rājño [+']ṣṭāv aparān vihāya parataḥ śrīmān abhūl licchaviḥ||
Verse 6. (metre: śārdūlavikrīḍita)
asty eva kṣiti-maṇḍalaika-tilako loka-pratīto mahā
[---]
<7>7[⏑⏑-] prabhāva-mahatām mānyaḥ surāṇām api|
svacchaṃ licchavi-nāma bibhrad aparo vaṃśaḥ pravṛttodayaḥ
śrī-maccandra-kalā-kalāpa-dhavalo gaṅgā-pravāhopamaḥ||
Verse 7. (metre: śārdūlavikrīḍita)
tasmāl licchavitaḥ pareṇa nṛpatīn hitvā pa -
<8>8[--⏑] raṃ
śrīmān puṣpaśarākṛtiḥ kṣiti-patir jjātaḥ supuṣpas tataḥ|
sārdham bhūpatibhis tribhiḥ kṣiti-bhṛtāṃ tyaktvāntare viṅśatiṃ
khyātaḥ śrī-jayadeva-nāma-nṛpatiḥ prādur-babhūvāparaḥ||
Verse 8. (metre: vasantatilaka)
ekādaśa kṣiti-
<9>9patīñ ca parañ ca bhūpaṃ
hitvāntare vijayino jayadeva-nāmnaḥ|
śrīmān babhūva vṛṣadeva iti pratīto
rājottamaḥ sugata-śāsana-pakṣapātī||
Verse 9. (metre: upajāti)
abhūt tataḥ śaṅkaradeva-nāmā
śrīdharmmadevo [+']py udapādi tasmāt|
<10>10śrī-mānadevo nṛpatis tato bhūt
tato mahīdeva iti prasiddhaḥ||
Verse 10. (metre: anuṣṭubh)
vasanta iva lokasya
kāntaḥ śāntāri-vigrahaḥ|
āsīd vasantadevo [+']smād
dānta-sāmanta-vanditaḥ
Verse 11. (metre: vasantatilaka)
asyāntare [+']py udayadeva iti kṣitīśāj
jātas trayo-
<11>11daśa itaś ca narendradevaḥ|
mānonnato nata-samasta-narendra-mauli-
mālā-rajo-nikara-pāṃśula-pāda-pīṭhaḥ||
Verse 12. (metre: śārdūlavikrīḍita)
dātā sad-draviṇasya bhūri-vibhavo jetā dviṣat-saṃhateḥ
karttā bāndhava-toṣaṇasya
<12>12[⏑⏑] vat pātā prajānām alaṃ|
harttā saṃśrita-sādhu-vargga-vipadāṃ satyasya vaktā tato
jātaḥ śrī-śivadeva ity abhimato lokasya bharttā bhuvaḥ||
Verse 13. (metre: śārdūlavikrīḍita)
devī vāhuvalāḍhya maukhari-kulā śrī-varmma -
<13>13cūḍāmaṇi-
khyāti-hrepita-vairi-bhūpati-gaṇa-śrī-bhogavarmodbhavā|
dauhitrī magadhādhipasya mahataḥ śry-āditya-senasya yā
vyūḍhā śrīr iva tena sā kṣiti-bhujā śrī-vatsadevy ādarāt||
Verse 14. (metre: śārdūlavikrīḍita)
<14>14tasmād bhūmi-bhujo [+']py ajāyata jitārāter ajayyaḥ parai
rājā śrī-jayadeva ity avagataḥ śrī-vatsadevy-ātmajaḥ|
tyāgī māna-dhano viśāla-nayanaḥ saujanya-ratnākaro
vidvān [-⏑] cirāśrayo
<15>15guṇavatāṃ pīnoru-vakṣaḥ-sthalaḥ||
Verse 15. (metre: śārdūlavikrīḍita)
mādyad-danti-samūha-danta-musala-kṣuṇṇāri-bhū-bhṛc-chiro
gauḍoḍrādika-liṅga-kośala-pati-śrī-harṣadevātmajā|
devī rājyamatī kulocita-guṇair yuktā prabhūtā
<16>16kulair
yenoḍhā bhagadatta-rāja-kula-jā lakṣmīr iva kṣmābhujā||
Verse 16. (metre: vasantatilaka)
aṅga-śriyā parigato jita-kāma-rūpaḥ
kāñcī-guṇāḍhya-vanitābhir upāsyamānaḥ|
kurvvan surāṣṭra-paripālana-kārya-cintām
yaḥ sārvva-
<17>17bhauma-caritaṃ prakaṭī-karoti||
Verse 17. (metre: śārdūlavikrīḍita)
rājyaṃ prājya-sukhorjjita-dvija-jana-pratyarppitājyāhuti-
jyotirjjāta-śikhā-vijṛmbhana-jitāśeṣa-prajāpad-rujaṃ|
vibhrat-kaṇṭaka-varjjitan nija-bhujāvaṣṭambha-visphūrjjitaṃ
<18>18śūratvāt paracakrakāma iti yo nāmnāpareṇānvitaḥ||
Verse 18. (metre: anuṣṭubh)
sa śrīmāñ jayadevākhyo
viśuddha-vṛhad-anvayaḥ|
labdha-pratāpaḥ samprāpta-
vahu-puṇya-samuccayaḥ||
Verse 19. (metre: sragdharā)
mūrttīr aṣṭābhir aṣṭau mahayitum atulaiḥ
<19>19svair ddalair aṣṭa-mūrtteḥ
pātālād utthitaṃ kiṃ kamalam abhinavaṃ padmanābhasya nābheḥ|
devasyāsyāsanāyopagatam iha caturvvaktra-sādṛśya-mohād
vistīrṇṇaṃ viṣṭaraṃ kiṃ pravikasita-sitāmbhojam ambhojayoneḥ||
Verse 20. (metre: sragdharā)
kīrṇṇā kim bhūtir eṣā sapadi paśupater nṛtyato [+']tra prakāmaṃ
maulīndoḥ kim mayūkhāḥ śaradam abhinavāṃ prāpya śobhām upetāḥ|
bhaktyā kailāsa-śailād dhima-nicaya-rucaḥ sānavaḥ kiṃ
<21>21sametā
dugdhābdher āgataḥ kiṃ gala-gara-sahaja-prīti-pīyūṣa-rāśiḥ|| rājñaḥ||
Verse 21. (metre: śārdūlavikrīḍita)
devaṃ vanditum udyato dyutimato vidyotamāna-dyutiḥ
kiṃ jyotsnādhavalā phaṇāvalir iyam śeṣasya sandṛśyate|
<22>22antar-dūra-rasātalāśrita-gater ddeva-prabhāva-śriyā[+ḥ]
kiṃ kṣīra-snapanaṃ vidhātum uditāḥ kṣīrārṇṇavasyormmayaḥ
Verse 22. (metre: sragdharā)
viṣṇoḥ pātāla-mūle phaṇipati-śayanākrānti-līlā-sukha-sthād
ājñāṃ prāpyotpa -
<23>23tantyās tripura-vijayino bhaktito [+']bhyarccanāya|
lakṣmyāḥ saṃlakṣyate prāk-kara-tala-kalitotphulla-līlā-sarojaṃ
kiṃ vetītthaṃ vitarkkāspadam atiruciraṃ mugdha-siddhāṅganānāṃ||
Verse 23. (metre: sragdharā)
nālīnālīkam etan na khalu samudito rājato
<24>24rājato [+']haṃ
padmāpadmāsanābje katham anuharato mānavā mānavābhe|
pṛthvyāṃ pṛthvyān na mādṛg bhavati hṛta-jagan-mānase mānase vā
bhāsvān bhāsvān viśeṣaṃ janayati na hi me vāsaro vā saro vā||
Verse 24. (metre: upajāti)
itīva
<25>25cāmīkara-kesarālī
sindūra-rakta-dyuti-danta-paṅktyā|
rājīvarājīm prati jīva-loke
saundarya-darppād iva saprahāsaṃ||
Verse 25. (metre: śārdūlavikrīḍita)
eṣā bhāti kulācalaiḥ parivṛtā prāleya-saṃsarggibhir
vvedī meru-śileva kāñcanamayī deva -
<26>26sya viśrāmabhūḥ|
śubhraiḥ prānta-vikāsi-paṅkaja-dalair ity ākalayya svayaṃ
raupyaṃ padmam acīkarat paśupateḥ pūjārtham atyujjvalaṃ|| rājñaḥ||
Verse 26. (metre: śārdūlavikrīḍita)
yaṃ stauti prakaṭa-prabhāva-mahimā brahmā caturbhir mmukhair
yañ ca ślāgha -
<27>27yati praṇamya caraṇe ṣaḍbhir mukhaiḥ ṣaṇmukhaḥ|
yan tuṣṭāva daśānano [+']pi daśābhir vvaktraiḥ sphurat-kandharaḥ
sevāṃ yasya karoti vāsukir alaṃ jihvā-sahasraiḥ stuvan||
Verse 27. (metre: śārdūlavikrīḍita)
khyātyā yaḥ parameśvaro [+']pi vahate vāso
<28>28diśam maṇḍalaṃ
vyāpī sūkṣmataraś ca śaṅkaratayā jñāto [+']pi saṃhārakaḥ|
eko [+']py aṣṭatanuḥ surāsura-gurur vvīta-trapo nṛtyati
sthāṇuḥ pūjyatamo virājati guṇair evaṃ viruddhair api|| rājñaḥ||
Verse 28. (metre: śārdūlavikrīḍita)
tasyedaṃ pramathā -
<29>29dhipasya vipulaṃ brahmābja-tulyaṃ śubhaṃ
rājad-rājata-paṅkajaṃ pravitataṃ prāntaprakīrṇṇair ddalaiḥ|
pūjārtham pravidhāpya tat-paśupater yat prāpi puṇyam mayā
bhaktyā tat pratipādya mātari punaḥ saṃprāpnuyān nirvṛtiṃ||
<30>30rājñaḥ||
Verse 29. (metre: śārdūlavikrīḍita)
kiṃ śambhor upari sthitaṃ sasalilaṃ mandākinī-paṅkajaṃ
svarggodbhinna-navāṃbujekṣaṇa-dhiyā samprāptam ambhoruhaṃ|
devānāṃ kim iyaṃ śubhā sukṛtināṃ ramyā vimānāvalī
padmaṃ kiṃ karuṇākarasya karato
<31>31lokeśvarasyāgataṃ|| rājñaḥ||
Verse 30. (metre: sragdharā)
srotaḥ svarggāpagāyāḥ kim idam avataral lolakallola-ramyaṃ
kim brahmotpatti-padmaṃ tala-kamala-vara-prekṣaṇāyopayātaṃ|
samprāptañ candramauler amala-nija-śiraś-candra-bimbaṃ kim atrety
evaṃ
<32>32yad vīkṣya śaṅkāṃ vahati bhuvi jano vismayotphullanetraḥ|
Verse 31. (metre: upajāti)
śrī-vatsadevyā nṛpater jananyā
samaṃ samantāt parivāra-padmaiḥ|
raupyam harasyopari puṇḍarīkam
tad ādaraiḥ kāritam apy udāraṃ||
Verse 32. (metre: sragdharā)
puṇyaṃ putreṇa dattaṃ śaśika-ravi-malaṃ
<33>33kārayitvābjamukhyaṃ
prāptaṃ śubhraṃ śubhañ ca svayam api rajataiḥ padma-pūjāṃ vidhāya|
sarvvaṃ śrī-vatsadevī nija-kula-dhavalāñ cittavṛttin dadhānā
prādāt kalyāṇa-hetoś ciram avani-bhuje svāmine svarggatāya||
Verse 33. (metre: śārdūlavikrīḍita)
kaḥ kuryā -
<34>34t kula-jaḥ pumān nija-guṇa-ślāghām iti hrīcchayā
rājñā sat-kavināpi no viracitaṃ kāvyaṃ sva-vaṅśāśrayaṃ|
ślokān pañca vihāya sādhu-racitān prājñena rājñā svayaṃ
snehād bhū-bhuji vuddha-kīrttir akarot pūrvvām apūrvvām imām
Verse 34. (metre: śārdūlavikrīḍita)
yoga-kṣema-vidhāna-vandhura-
<35>35bhujas saṃvarddhayan vāndhavān
snihyat-putra-kalatra-bhṛtya-sahito labdha-pratāpo nṛpaḥ|
dīrghāyur nnitarān nirāmaya-vapur nnitya-pramodānvitaḥ
pṛthvīm pālayatu prakāma-vihhava-sphītānurakta-prajāṃ|| saṃvaT 100 50 9 kārttika-śukla-navamyāM